“Baden”, en serie målningar jag gjorde under våren 2026.
Doften av marken, blåbärsris, klorofyll, nya kvistar, torra döda löv, barr, känslan av solens värme på ryggen, känslan av kroppens tyngd mot marken, vilken färg hade jordbadet? Djupt mörkblå. Kalla vattnet i myren, himlen när jag tittar upp, blöta mossbadet på min plats i skogen, skymningshimlen speglad i vattnet.
Målningar gjorda med mycket vatten, med händerna som verktyg, på golvet. Rinnigt.
Målningarna som självporträtt.
Platsen och landskapet påverkar mitt inre landskap. De hänger ihop. Mer än jag trott tidigare. Det har handlat om vad som händer i mig i mötet med en plats. I mitt måleri uppstår platsen men inte som en representation utan som en upplevelse, ett tillstånd. Baden i landskapet handlar om en längtan att flyta/ligga stilla/vila/bli buren/omslutas.
Processen att gå ner i mörkret och erkänna det, uppfinna mig själv från början.
Och det som är jag i mitt måleri får ta plats igen.