Jag längtar efter flow

Jag längtar efter flow

Hej mina vänner!

Om ni undrar vart jag har tagit vägen så skriver jag lite om det nu.

Jag har fått frågan om hur det går med min konst, med skapandet. Och svaret är: det går inte alls. Just nu är det ganska tomt. Jag har inte riktigt erkänt det för mig själv men så är det.

Anledningen? Jag tror att all energi som gick in i förberedelserna för utställningen i våras liksom klingade av efter att allt var klart. Jag flyttade tillbaka till Kungsholmen precis efter utställningen och sedan dess har jag inte riktigt kommit till ro. Jag försökte hålla igång som vanligt och målade ett tag men släppte sen helt på den disciplinen. Jag har en önskan om att hitta ett nytt boende närmare naturen (gärna hus) och det har upptagit mycket av min tid (annonsering, rensa vinden etc). Så jag har inte känt att jag kunnat få ro i ateljén, för jag vet inte om jag kanske flyttar imorgon. Och ro i sin ateljé, att landa och att känna att här kan jag vara för ett tag framöver är ganska viktigt tycker jag. Att liksom ordna det praktiska i livet, grunden att stå på, så att jag kan ta nya höjder. Jag har också gått igenom en separation och lagt mycket energi på att ta reda på vad jag vill i mina kärleksrelationer.

Så för att få ny kraft har jag ägnat mig åt att vara i naturen så mycket som möjligt. Vandra tycker jag mycket om. Frihetskänslan och upptäckarlusten. Nyfikenheten om vad kommer härnäst i skogen. Det har varit mitt halmstrå just nu, för att kunna känna något överhuvudtaget. Och praktisera yoga funkar väldigt bra för mig också. Komma i kontakt med kroppen, sinnet och själen.

Jag har ju jobbat på mitt vanliga brödjobb hela sommaren, men snart åker jag på målarkurs, både på Gotland och Rådmansö. Och där kommer tvivlet in igen. Kommer jag kunna måla? Kommer jag vilja måla? Kan jag måla? Är det jag gör bra, någonting värt?

Ja du hör. Så här kan man hålla på.

Det låter kanske lite deppigt, och ja det är det. Men jag vet att det kommer att förändras. Som min kloka vän Sara sa så har det intellektuella en tendens att ta över och hjärtat får inte lika stor plats. Och det är väl det som är en balansgång, att hitta tillbaka till mitt inre och min lust, och att inte låta tvivel och det analytiska tugget ta så stor plats. Jag längtar efter att komma in i flow, där livet leder mig dit jag ska, där jag inte behöver forcera utveckling.

Just nu är jag nyfiken på akvarell som jag tycker är en utmaning men som jag ändå har lust till. Får se om det är något för mig.

Jo, och så söker jag efter ett nytt deltidsjobb. Gärna något som har att göra med natur och miljö, konst och kultur, hälsa och personlig utveckling. Något där jag ser resultatet av vad jag gör ganska omgående. Något praktiskt och kanske serviceinriktat (café, galleri, konsthall, konferenscenter, kreativt kontor). Vara en hjälpande hand. Hör gärna av er om ni vet något! Stort som smått!

 

Med värme och längtan

 

Alexandra

Dela Facebooktwitterpinterestlinkedinmail